*

Har de senaste två veckorna köpt och bjudit på grejer på ebay i och med att pengar ramlade in på kontot i Måndags.
Då betalades även diverse auktioner som avslutats.
Två av dessa skickades från Thailand. En skjorta i Måndags och 10 filmrullar i Tisdags.
Fick mail från båda som sa att det kan ta 7-14 dagar. Prova med 3 dagar.
Igår fick jag skjortan och idag filmerna.
Jag undrar lite hur det kan komma sig att det gick så snabbt?
Hade de en massa post på postkontoren ,i Thailand, som skulle till Sverige (kan tänka mig tonvis med vykort)
och de bah 'Äsch va fan' och satte allt på ett och samma plan?
Eller kanske de kände på sig att jag är Halv-thailändsk och tyckte jag skulle ha mina grejer nu?
Tror knappast på något av det.
Men rätt kul ändå att det gick så snabbt, som om det skickades från Norge eller Danmark, jag klagar i alla fall inte =)

Detta är bland det finaste jag någonsin sett på youtube =)
Och att Patty (han med glasögon, heter egentligen Patrik men jag kallar honom för Patty) är med i den gör den bara ännu finare :D.
Fina killar båda två förresten.



och när jag ändå är inne på finaste från youtube kan jag ju ändå visa det absolut fulaste jag sett på youtube.

Känner lite att jag kanske borde skriva mer här för att kanske locka till mig fler läsare.
Om jag har några överhuvudtaget?
Tyvärr är det ju så att jag i nuläget inte har något av intresse att skriva.
Om jag skulle göra detta till en s.k "I dag har jag"-blogg, då skulle jag definitivt inte fånga några läsare pga min alltför händelsefattiga tillvaro.

Det enda som det nog kommer skrivas om i denna blogg ,ett bra tag framöver, är eventuelle ebay-vinster.
Kanske lägger upp en och annan bild då och då.
Uppdatering inom au pair-grejen (dock inte minsta lilla detalj som, "idag betalade jag au pair-förmedlingen" eller liknande).
Mer grejer kommer nog, kan bara inte komma på vad jag har att skriva om.

Sen när jag väl är där borta i staterna så kommer jag skriva mer,
eftersom detta först och främst är tillför att min familj ska veta vad jag sysslar med, och få se bilder.
Kanske att det då blir en "idag har jag"-blogg, som bara är intressant för min familj.

Just nu är den nog inte intressant för någon.

Fick min Holga 135 idag.
Sjukt peppad på att fotografera massa med den nu, eller ja i alla fall tills denna 24-rullen tar slut.
Så här i början blir det bara en massa experimenterande med den, för att se hur den funkar och hur bilderna blir när man tar på olika sätt, i olika ljus, med olika filmer. Men det kommer nog gå bra.
Det är många som behövt kämpa med dem, endel har gett upp, endel kämpar på.
Jag kommer var en av dem som kämpar på. För när man väl får till det så kan det bli helt fantastiska resultat.

och 



JAG KREVERAR!!!

Den där familjen verkade inte så intresserade av att äns ringa verkar det som.
Fast än jag kände att jag nog inte ville så känns det ändå lite surt.
Känner att jag inte duger liksom. Sen funderar jag på vad det var.
Tatueringarna kanske? Anses de min ansökan vara slarvigt skriven? Jag skriver ju som en pojke.
Eller kan det vara något annat?

Men äsch, det måste finnas familjer som tycker att jag vore något för dem.
Tyvärr så blir det ju ganska begränsat eftersom jag specifikt sagt att jag vill till California (måste säga nu att jag tycker att 'Kaliforninen' låter jättetöntigt).

Men som Timbuktu säger/sjunger:
Det kommer ordna sig, det gör det alltid
Jo, det löser sig, så brukar allt bli

=)



Ps
Och nu åkte Kitty ut ur Let's Dance :(

Au pair-blogg som sagt.
Igår natt fick jag ett mail från förmedlingen som meddelade att jag blivit ihop-matchad med en familj.
Det kändes fint att det är på gång nu =)
Dock bor de nära San Fransisco, och dit vill ju inte jag riktigt.

Jag vill vara nere i södra California.
Jag känner folk där nere.

Men det verkar vara en fin familj i alla fall, och tre söta döttrar har de, 7, 5 och 3 år.

Men de tipsar om att man inte ska tacka ja till den första familjen man får.
Inte känna någon 'Jag kommer inte få nån annan familj'-panik.
Sen vet man ju inte heller om de kommer ringa mig överhuvudtaget.
Vi får se helt enkelt.

Himla fint bor de i alla fall.

Eftersom denna blogg först och främst ska vara till för att min familj ska kunna läsa om vad jag gör borta i USA ,sen när jag åker i sommar, så borde jag kanske skriva liten update om det hela.

Idag postade jag en kopia på mina betyg, mitt polisregisterutdrag och ett personlighetstest till au pair-förmedlingen.
Saker och ting händer! Det går framåt!

För bara en liten stund sen så kom helgångesten på ett av sina regelbundna besök.
Hej på dig, du är som vanligt INTE välkommen.

och nu har grannarna börjat gapa på varandra, också det en regelbunden händelse (händer så gott som varje dag)
som inte är något vidare välkommen.

Nu går jag och lägger mig i sängen och kollar på Huset Fullt, nåt där man inte behöver tänka då man tittar på det.
Bara sitta och glo. Man fattar ändå.
Väljer nog också att variera med lite läsning ur en bok som kan klassas som ett litterärt mästerverk.
Oh ja, borde verkligen vara en del av varje akademisk utbildning att läsa någon av dessa böcker ur denna serie.
Kan ge en en hel del insikter här i livet, och eventuellt besvara många obesvarade frågor man haft i alla tider.
Vad den nu ger svar på får man avgöra själv.

Inget trivialt skräp här inte.

Idag vill jag sätta mig någonstans med någon, spelar ingen roll vart.
Och lyssna samtidigt som vi sjunger/gapa med till denna låt.
Ibland behövs denna låt väldigt mycket.

Saxat från Marcus Birros blogg.
08:44 föddes världens vackraste son. Barn och mamma mår fint.
Och överblödiga jag blir så glad och börjar grina.

De kommar aldrig läsa detta, men jag säger ändå Grattis till Marcus och Jonna

Ont i nacken.
Men äntligen har jag fixat till det här stället också.