*

Visst är det lyckat att göra äggmacka (kokt ägg och sen kaviar på) när både skalet och hårdkoktäggulla är två, av de, saker man äcklas mest av här i världen. Fy fan vad jag hatar äggskal, helt seriöst.
Och det är bara tanken på att få en bit i munnen och tugga till och höra det där knastrandet, och få den där rysande känslan. Detta har sedan utvecklats till att bli äcklad av det, och sen bli äcklad bara av att höra ägg skalas (eller i alla fall få rysningar och behöva hålla för öronen.). Och oftast när det där illamåendet kommer så börjar man ju hosta, och då får jag som en fantomkänsla av att en bit äggskal sitter i halsen. USCH!!!

Äggula är bara att jag inte klara av konsistensen, och också sån där det senare utvekclades till att bli äcklad av att äta det. Och till nu att ibland inte ens klarar av att titta på det. Fy!

Tänk er då att behöva skala ägget, och sen pilla bort gulan (liksom känna den där konsistensen i fingertopparna, och kunna se den. FY FAN!)
Jag klarar dock av att äta hårdkokt gula om det typ är en äggsallad (amerikansk variant, alltså). För då är det  ju oftast lite söndersmulad, och i sånna såpass små bitar och blandat med en massa annat så man känner inte av den.

Så där ja, nu har jag avslöjat en sån här grej om mig själv.