*

Lyssnar lite på Faith no more, och som vanligt (precis när de första tonerna i första låten börja strömma ur högtalarna) så höjer jag näven, och säger, med en ton som är en blandning mellan triumferad, glad (som fan) och exalterad, "Jag ska se Faith no more". Sen fnittrar jag och applåderar förtjust som en tonårsflicka.
(Jamen hallå! Faitn no more är ju det som gör att det är ok att jag missar all bra skit på west coast riot,
och inte får se en av mina största crushar)

15 dagar kvar. JÖSSES!



PS: Att jag ska få se Morrissey bara 3 dagar innan har jag nog inte riktigt fattat.
och kommer nog inte ens fatta när spelningen är slut.